Dikt: Evighetens trötta missionärsställning

evighetens trötta missionärsställning
breder ut sig
gnider sig sakta mot stolsbenet
låtsas att det är skönt att finnas till

att det är det här du vill


försäkra världen din ytlighet
håll fast i leendet
låt inte glättigheten försvinna
strunta i det som ömmar

kallas idioti kallas drömmar


låtsas dig osårbar i kväll
tvätta bort blodet
berätta inte att han är allt det enda
du någonsin hoppats på

låt honom gå


Dikt: Virmelin
Dikt: Glupska händer