Virmelin
kom hem
jag är inte densamma utan dig
vinden rör mig inte längre
nu när inte du går bredvid
jag hör människors röster
deras ord har lika mycket mening som
söndrigt toapapper på ett golv
jag är
söndrigt toapapper på ett golv
nu när du inte finns
och kan skratta mig stark
jag hör din röst ibland
den säger sjukt vardagliga saker
som om den inte vet du är borta
som om en snabbköpskasse
av miljövänlig plast skulle spela roll
som om jag skulle spela roll
själv
utan dina fingrar mot min kind
nudda mig igen snälla
sudda ut universum
kom tillbaka så länge som det krävs
för att jag ska orka titta igen
ge mig något att leva för
fast du är död
Virmelin
kom hem
jag är inte densamma utan dig
Dikt: Evighetens trötta missionärsställning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar