Drömmarna som försvann

Hon hade varit riktigt ledsen för sin hundallergi som givit förkylningssymtom, trötthet, svullna ögonlock och läppar. Hade känt det som att hennes värld rasat samman. Hon skulle aldrig kunna bli dagmatte eller extramatte eller jobba med hundar eller skaffa en hund till som inte var pudel eller en hundägande pojkvän. Så mycket drömsand som runnit mellan fingrarna ut i ingenting. Så mycket förhoppningar som inte kunde sändas längre. Så många fantasier som bara kunde vara på låtsas.

Hon hade börjat slarva med maten, åt mest godis och ville dö. Numera visste hon att man inte kunde kväva sig själv med en kudde även om man kunde sluta äta.

Föregående dagboksinlägg: Hundallergi
Nästa dagboksinlägg: Ett missfoster som inte ens kunde