Drömmen om hundrasen bergamasco

För inte så länge sedan drömde jag om hundrasen bergamasco. Det är en italiensk vall- och herdehund med päls som hänger som i band. Den är släkt med bland annat briard, kommandor och puli.

Det ska tydligen vara en speciell ras som ömmar för de svaga. Den tar naturligt på sig att vakta exempelvis sjuka lamm och den instinkten kan väl kanske också överföras till sjuka människor och barn. Rasen är överlag vaktig och varnar om familjen är hemma och tar annars på sig uppdraget själv. Den ska inte gå till angrepp. Bergamascon beskrivs också som en människokär hund. Själv får jag erkänna att jag inte riktigt för beskrivningar, å ena sidan är den människokär och går inte till angrepp och å andra sidan är den mycket vaksam, att gå ihop.

Jag förstår rasen som att den är ganska loj och föredrar att spana från en hög höjd framför cykelmotion eller bruksarbete. Det uttrycks till och med så att den här rasen inte är lämplig för traditionell träning på brukshundklubben och att sådan träning skulle göra den olycklig. Man bör inte träna en bergamasco med fokus på bestraffningar.

Jag var så nära att ställa mig i kö till en bergamascovalp, men hejdade mig. Jag hade två centrala anledningar; Jag tror att min vilda pudel skulle vilja ha en mindre och mer lekfull kamrat och jag tror att jag skulle kunna förstärka hundens vaktinstinkt på fel sätt. Jag gillar att busan aldrig är rädd eller blyg för främlingar och att hon tycker allt är bus och stoj. Jag tror att en bergamasco är mycket mer allvarlig, men fortfarande slår mitt hjärta extra för bergamasco.

Här är några bra länkar om du vill läsa mer om bergamasco och det är också härifrån jag tagit rasinformationen:
Tempeluddens bergamasco
Kennel Cane dell 'Alpi

Har du några egna erfarenheter av bergamascon?


Canis gratis klickerkurs via e-post
Instruktionsfilm om apporteringsträning